Annons

Efter 40 års forskning om kost – det här är framtiden

Snart kan vi slippa hoppande mellan dieter och istället få veta vilken kost som passar just oss.
Snart kan vi slippa hoppande mellan dieter och istället få veta vilken kost som passar just oss. Foto: Jurek Holzer

Ett test som talar om vad just du ska äta för att må bra. I framtiden spås personliga kostråd få en viktigare roll. Men än är det långt kvar, menar forskaren Mads Fiil Hjorth, som ser en risk för oseriösa aktörer.

Under strecket
Publicerad

Mads Fiil Hjorth.

Foto: Köpenhamns Universitet
Foto: Tomas Oneborg

Hanna Eneroth.

Foto: Jeanette Hägglund

Mads Fiil Hjorth.

Foto: Köpenhamns Universitet
Framtidens tallrikFölj ämneFöljer ämne
Presenteras av Scani

Bör vi äta kolhydratrikt och fettsnålt eller fettrikt och kolhydratsnålt?

En genomgång av 40 års forskning visade nyligen att det inte verkar finnas något ”rätt” svar. Sambandet mellan mat och hälsa är ett komplext område med många frågor kvar att svara på. Kostråd från myndigheter som Livsmedelsverket baseras på vad som är bäst för de allra flesta och vilar på god vetenskaplig grund.

Den optimala sammansättningen av olika näringsämnen i en hälsosamkost tycks dock variera från person till person, menar många forskare.

− Vi kan se att konsensus kring vilken kost som är den bästa börjar luckras upp. Att det inte finns någon diet som passar alla, säger Mads Fiil Hjorth som forskar om fetma vid Köpenhamns universitet.

Mads Fiil Hjorth.
Mads Fiil Hjorth. Foto: Köpenhamns Universitet

I flera uppmärksammade pilotstudier om övervikt har han utifrån individers biomarkörer undersökt hur olika personer svarar på viss kost. Syftet har varit att börja försöka identifiera vilken kost som är mest hälsosam för den enskilda individen.

Ett resultat visade att kolhydratrikt och fettsnålt passar för vissa, medan andra tjänar mer på en fettrik och kolhydratsnål kost. Särskilt tydligt blev detta när man jämförde diabetiker typ 2, icke-diabetiker och de som befinner sig mitt emellan, i ett förstadie till diabetes typ 2.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg

− Vi har sett att särskilt de som har diabetes typ 2 eller kommer att kunna få det inom några år, inte svarade särskilt bra på mycket kolhydrater – alltså det som varit de generella kostråden under lång tid. Deras hälsa gynnades istället av att äta mer fett och mindre kolhydrater, säger Mads Fiil Hjorth.

Han understryker samtidigt att det rör sig om grundforskning och att det behövs fler studier för att kunna dra några säkra slutsatser.

Något annat som jag ser komma nu är forskning kring fibrer och fullkorn.

I framtiden hoppas bedömare att vetenskapen och tekniken ska ha avancerat så pass långt att allmänna kostråd kan kompletteras av mer träffsäkra, individbaserade rekommendationer. Redan 2014 var, enligt en studie från Lunds universitet, 73 procent av 1 000 tillfrågade personer beredda att utifrån gentest få personliga kostråd.

Och vore det inte skönt att sluta hoppa mellan dieter och veta vilken kost som passar för just dig? Mads Fiil Hjorth tror att kunskapen kommer att gå åt det hållet, inte bara vad gäller viktnedgång utan hälsosam kost i allmänhet.

− Något annat som jag ser komma nu är forskning kring fibrer och fullkorn. Jag tror att vi inom några år kommer att se att viss mat förses med särskilda fibrer och fullkorn för att förbättra vissa personers hälsa.

Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons

Hanna Eneroth.

Foto: Jeanette Hägglund

Redan nu finns enligt Mads Fiil Hjorth företag som erbjuder personliga kostråd och produkter baserat på gentester. Svårigheten, tror han, blir att skilja de seriösa aktörerna från de oseriösa.

− Det kommer att vara en mix mellan verkligt forskningsbaserad personlig nutrition, och mängder av halvdana försök. Förhoppningsvis kommer marknaden att samarbeta med de som har de mest trovärdiga forskningsresultaten.

Det kommer att bli ännu viktigare med kunskapsbaserade nutritionsråd.

− Men det är svårt, i dag kan forskningen bara delvis förklara variationen. Så även om du följer den bästa planen vi kan göra för dig kommer det att finnas osäkerheter. Det är fortfarande mycket vi inte vet.

Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket, delar uppfattningen om att det återstår många kunskapsluckor.

− Sambandet mellan kost, gener, hälsa och sjukdomar är så komplext och vi vet i nuläget inte exakt hur de påverkar varandra. I dag handlar det mycket om att kunna tolka den här informationen.

Hanna Eneroth.
Hanna Eneroth. Foto: Jeanette Hägglund

Hanna Eneroth tror att personlig nutrition med hjälp av till exempel gentester kommer att bli viktigare i framtiden, men då som ett komplement till allmänna kostråd.

− Vi vet ju redan att kostråden inte gäller alla, att det finns individuella skillnader. Som att det finns folk som rökt hela livet och ändå är gamla och friska. Men dagens forskning kring sambandet mellan mat och hälsa visar ändå att det finns stora drag som är bra för de allra flesta.

I ett längre perspektiv, om det dyker upp fler och fler aktörer som erbjuder gentester och personliga kostråd, tror Hanna Eneroth att det kommer att bli ännu viktigare med kunskapsbaserade nutritionsråd.

− Livsmedelsverket följer förstås den forskning som kommer, men jag tror inte att vår roll kommer att ändras särskilt mycket i framtiden. Det kommer fortfarande att finnas ett stort behov i samhället av oberoende och vetenskaplig information om vad som är bra för majoriteten.

Annons
Annons
Framtidens tallrik presenteras av Scan

Till Framtidens tallrik
Annons
Annons
Annons