Annons

”Visioner kräver energi för att bli verklighet”

Anna König Jerlmyr i slutreplik om elförsörjningen i Stockholm.
Anna König Jerlmyr i slutreplik om elförsörjningen i Stockholm. Foto: Malin Hoelstad
Under strecket
Publicerad

SLUTREPLIK | ELFÖRSÖRJNING

Självklart ska vi effektivisera elanvändningen så långt det är möjligt, precis som energikonsulten Lennart Asteberg föreslår (Näringsliv debatt 6/3), men det räcker inte för en stad med både växtvärk och framtidsvisioner.

Det är rejält trångt i Stockholms elnät, och de är i brådskande behov av underhåll. Det nya forskningssamarbetet med KTH och MIT innebär en unik möjlighet för Stockholm att ta del av nya tekniska lösningar för en bättre stad. Men om vi ska kunna ta vara på de möjligheter som utvecklingen bjuder kan vi inte begränsas av elnät som byggdes för en svunnen tid.

Den omfattande utbyggnaden som väntar av bostäder och reningsverk, förlängningarna av tunnelbanan och etableringen av nya industrier och datahallar fordrar leveranssäker energi. Stockholmsregionen står i dag för 60 procent av tillväxten och sysselsättningstillväxten i Sverige. Kapacitetsbristen i Stockholms elnät drabbar således inte bara Stockholm, utan hela landet.

Fler solceller på taken och laddningsbara batterier är ett utmärkt komplement till vår elförsörjning, men det är inte svaret på Stockholms elbrist. Med vårt nordliga läge kan vi inte tävla varken med Kalifornien eller Australien i antal soltimmar, vilket gör solceller till en klen tröst vid mulet väder och kalla vinternätter.

Annons
Annons

En helt rörlig elnätskostnad där att man bara betalar för den el som man faktiskt förbrukar vore ett gott incitament att dra ner på sin elkonsumtion. Därutöver skulle dyrare el på kvällen till viss del sprida användningen under dygnet.

Men Stockholm kan inte leva i skift. Och det är inte heller upp till Stockholms stad att sätta elpriserna. Dessutom kommer energikostymen inom en snar framtid att bli alldeles för liten ändå.

Stockholm är en av de snabbast växande städerna i Europa. Enligt vissa beräkningar kommer Storstockholm att ha fyra miljoner invånare år 2040. Det ställer krav på ny infrastruktur anpassad för en ny tid.

Även vårt samhälle och sätt att leva förändras. Digitaliseringen öppnar för nya lösningar som kan göra vardagslivet och livspusslet enklare, mer effektivt och mer miljövänligt.

Stockholm är redan en smart stad, med bland annat papperskorgar som själva packar avfallet och rapporterar när det är dags för tömning. På flera håll pågår projekt med gatlyktor som anpassar belysningen efter antalet fotgängare. IT-funktioner minimerar värmekostnader i energieffektiva byggnader och trafiktjänster reducerar restider. Sedan oktober rullar världens första självkörande buss i reguljär kollektivtrafik i Järfälla norr om Stockholm.

Men möjligheterna tar inte slut där. Därför är jag mycket stolt och glad över det nya samarbetet mellan Stockholms stad, KTH och MIT, ett av världens främsta universitet. Det ger staden en unik möjlighet att utifrån våra behov formulera problemställningar och nyttja resultat från världsledande forskning för att få fram nya digitala och innovativa lösningar för en bättre och mer hållbar stad.

Med tillgång till den senaste forskningen har Stockholm stor potential, men de eftersatta och underdimensionerade elnäten sätter gränser för vad Stockholm skulle kunna bli. Istället för att förhålla oss till roterande nedsläckning och frånkoppling av konsumenter vill jag att Stockholm tar klivet in i framtiden.

Staden står redo att ta sig an det omfattande planeringsarbetet, men regeringen måste ge nätägare förutsättningar att göra nödvändiga och långsiktiga investeringar.

Anna König Jerlmyr (M)
finansborgarråd

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons