Annons

Vi hade tur med vädret – men hur mådde vi?

Sommaren var rekordvarm. Och visst har vi njutit av det vackra vädret – men också suckat över värmeslag och sömnlösa nätter. Så hur påverkas vi psykiskt av värmeböljor? Här är sex svar från väderforskningen.

Under strecket
Publicerad
Foto: Gregory Bull/TT, Nina VarumoBild 1 av 1

1 / 6

Efter reklamen visas:
4 heta tips för att klara värmen
Foto: Gregory Bull/TT, Nina Varumo

1. Trögtänkta efter sömnlösa tropiska nätter

”Inte konstigt att jag är trött efter semestern. Jag har inte sovit bra en enda natt i sommar”, konstaterade en kollega vid kaffeautomaten. Och hon är inte ensam. Många semesterfirande svenskar har denna sommar legat sömnlösa och svettat sig igenom de tropiska nätterna.

Temperaturen fyller en viktig funktion för vår sömnrytm. Inför insomnandet utvidgas blodkärlen i huden, vilket leder till att blodet kyls ned och kroppstemperaturen sjunker. Detta underlättar både insomnandet och den för återhämtningen så viktiga djupsömnen, visar forskning.

När temperaturen i sovrummet blir för hög, försvåras den nattliga temperatursänkningen. Sömnen riskerar då att bli sämre, vilket på sikt kan öka risken för depression, försämra minnet och göra oss mer ofokuserade och ”trögtänkta”.

I en stor amerikansk studie jämfördes självrapporterade sömnsvårigheter från 765 000 personer med nattemperaturen på den plats där de tillbringat natten. Det visade sig då att sömnstörningarna ökade när temperaturen steg. Allra sämst var sömnen under sommaren och bland äldre personer (som generellt har svårare att reglera kroppstemperaturen) och låginkomsttagare (som har mindre pengar att lägga på luftkonditionering).

Annons
Annons
Foto: Marcia Jose Sanchez/TTBild 1 av 1

2 / 6

Foto: Marcia Jose Sanchez/TT

2. Solen – inte värmen – gör oss mindre deppiga

Brunbrända, lättklädda – och ganska glada. Så steg många in på kontoret efter sommarsemestern. Även om jobbångesten lurar runt hörnet, känns det som om det vackra sommarvädret fått oss på lite extra gott humör. Men stämmer det?

Forskningen kring vädrets påverkan på välbefinnandet är inte entydig och det finns inga enkla orsakssamband. Samtidigt har vissa studier pekat på att vädret kan ha en viss betydelse för hur vi beter oss och mår psykiskt.

I en tysk undersökning fick exempelvis drygt 1200 personer föra dagbok på nätet över sitt mående. De fick svara på frågor som hur entusiastiska, irriterade eller trötta de kände sig. Svaren jämfördes sedan med lokala väderdata för den aktuella dagen.

Även om enstaka personer blev på extra gott humör när solen sken, kunde forskarna på gruppnivå inte se att någon koppling mellan specifika väderförhållanden och positiva känslotillstånd.

Däremot tycktes vädret ha en viss inverkan på negativa känslotillstånd. Känslor som nervositet, irritation och oro ökade när temperaturen steg, men minskade något under soliga dagar med svaga vindar. Generellt kändes sig deltagarna också något piggare när solen sken.

En av forskarnas hypoteser är att soligt – men inte alltför varmt – väder gör att människor är mer utomhus och därmed i högre grad ägnar sig åt fysiska aktiviteter och motion motverkar såväl ångest som depression, enligt många studier.

Annons
Annons
Foto: Andrew Vaughan / TTBild 1 av 1

3 / 6

Foto: Andrew Vaughan / TT

3. Värme får oss att tända till

Ju högre temperaturer, desto mer hetlevrade tycks vi bli. En analys av brottsstatistiken i Philadelphia under tio år visade att våld och störande beteende var vanligare under sommarmånaderna och allra vanligast under varma dagar.

Efter att ha analyserat 60 olika studier kunde även forskare vid University of California, Berkely, se ett tydligt samband mellan ökat våld och stigande temperaturer.

Temperaturförändringarna skattades genom det statistiska spridningsmåttet ”standardavvikelser”. För varje sådan ökade förekomsten av misshandel eller våldtäkt i hemmet med fyra procent. Förekomsten av upplopp på stan ökade med 14 procent. År 2050 antas den globala genomsnittstemperaturen ha ökat med minst två standardavvikelser jämfört med i dag.

Sambandet mellan väder och våld kan ha flera förklaringar. En teori är att den påfrestande värmen gör människor trötta och därmed mer lättirriterade och aggressiva. Vid varmare temperaturer tillbringar vi dessutom mer tid utomhus och stöter då ihop med fler personer. Dessa utgör inte bara potentiella trevliga bekantskaper – utan också möjliga konfliktkällor.

Annons
Annons
Foto: Isabell Höjman/TTBild 1 av 1

4 / 6

Foto: Isabell Höjman/TT

4. Fler självmord och deppiga tweets

Det har länge varnats för att den globala uppvärmningen kan leda till spridning av fysiska sjukdomar som malaria och denguefeber, men klimatförändringar tycks även kunna leda till ökad psykisk ohälsa.

Forskare vid University of California, Berkeley, har funnit ett oroande samband mellan extrema sommartemperaturer och ökad självmordsfrekvens.

Under flera decennier följde de antalet självmord i USA och Mexiko. De såg då att om medeltemperaturen under en månad steg med en grad Celsius, ökade samtidigt självmordsfrekvensen med 0,7 procent i USA och 2,1 procent i Mexico. Även svenska studier har visat att självmordsfrekvensen är högst under vår och sommar.

Vädret är förstås varken främsta eller enda orsaken till självmord. Forskarna kan inte heller säkert förklara kopplingen mellan självmord och höga temperaturer. En teori är dock att hjärnans förmåga att reglera känslor försämras vid höga luft- och kroppstemperaturer.

Ett visst stöd för denna teori ger även den aktuella studien. Efter att ha analyserat över 6 miljoner uppdateringar på Twitter från olika geografiska områden i USA, fann forskarna nämligen ett signifikant samband mellan ”depressivt” språk - exempelvis ord som ”ensam, ”självmordsbenägen” och ”fångad” – och ovanligt höga temperaturer på dessa platser.

Annons
Annons
Foto: Ringo H W Chiu/TTBild 1 av 1

5 / 6

Foto: Ringo H W Chiu/TT

5. Oro för djur och natur skapar mest klimatångest

Varmaste juli i Sverige på minst 260 år. Okontrollerade skogsbränder. Rekordtidig algblomning.

För många har glädjen över det vackra sommarvädret kantats av oro över den globala uppvärmningen. Forskare vid University of Arizona i USA har undersökt hur olika individer förhåller sig till klimathotet. I en enkätundersökning med 342 småbarnsföräldrar identifierades tre typer av ångest:

Den första var ”egoistisk klimatångest”, vilket innebär att individer oroar sig för hur de själva drabbas, exempelvis genom försämrad hälsa på grund av luftföroreningar. Den andra, ”altruistisk klimatångest”, innebär oro för mänskligheten i stort och kommande generationer. Den tredje, ”biosfärisk klimatångest”, innebär oro för hur hela planeten med dess växt- och djurliv påverkas.

Mest oro och stress uppgav småbarnsföräldrar med hög grad av ”biosfärisk” ångest. Enligt forskarna beror detta troligtvis på att de negativa konsekvenserna, exempelvis svårsläckta skogsbräder och hotade djurarter, redan är uppenbara. Personer med ”egoistisk klimatångest” var inte alls lika påverkade av oro, vilket antas bero på att klimatförändringarna inte direkt drabbat dem som individer ännu. De har exempelvis inte märkt av någon försämring när det gäller deras egen hälsa eller privatekonomi.

Annons
Annons
Foto: Gregory Bull/TTBild 1 av 1

6 / 6

Foto: Gregory Bull/TT

6. Livet på ”solsidan” inte så mycket ljusare

”Livets solsida”, ”Efter regn kommer solsken”, ”En sådan liten solstråle”. Många av oss bär på en djup föreställning – vilken även återspeglas i språket – om att livet blir lite lättare och vi själva lite lyckligare när solen sprider sitt ljus över oss.

För att undersöka om detta verkligen stämmer beslöt sig psykologiprofessorn Daniel Kahneman (som belönats med Ekonomipriset till Alfred Nobels minne) att jämföra livstillfredsställelsen hos nästan 2 000 personer som antingen bodde i soliga Kalifornien eller i den amerikanska Mellanvästern där det ofta regnar och blåser.

Hälften av deltagarna fick svara på vilken betydelse väderförhållandena hade för hur nöjda de själva var med livet. Hälften fick ange hur betydelsefullt de trodde att klimatet var för andra personer som bodde antingen i Kalifornien eller Mellanvästern.

Det visade sig då att livstillfredsställelsen var ungefär lika hög oavsett var man bodde. Däremot föreställde sig deltagarna att personer som bodde i soliga Kalifornien var mer nöjda med livet, medan folk i Mellanvästern antogs vara mer deppiga på grund av vädret.

Livet på solsidan är med andra ord inte så mycket ljusare. Och definitivt inte så ljust som vi föreställer oss. Åtminstone en liten tröst när höstens kyla och mörker snart kryper sig på.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons