Annons

Björn Lindahl:Visst kan Trump få fredspriset

Chansen att Trump får fredspriset i år är minimal. Men nomineringen av honom blixtbelyser det som alltid varit Nobelkommitténs dilemma: Är det resultat eller helgonstatus som betyder mest?

Under strecket
Publicerad

Den avvägning som måste göras av fredspriskommittén är om en persons historia ska diskvalificera hen från att få fredspriset.

Historieprofessorn Øyvind Stenersen ser för sig att priset i så fall delas mellan Trump och de två koreanska presidenterna, på samma sätt som bägge sidor i konflikter har belönats tidigare.
Historieprofessorn Øyvind Stenersen ser för sig att priset i så fall delas mellan Trump och de två koreanska presidenterna, på samma sätt som bägge sidor i konflikter har belönats tidigare. Foto: AP

OSLO 17 amerikanska kongressledamöter nominerade den 2 maj president Donald Trump till fredspriset. Men det skedde efter att fristen gick ut den 31 januari i år. Det är därför först nästa år som han eventuellt kan få fredspriset.

Det fanns visserligen två nomineringar som hade lämnats in i tid. Men de visade sig vara falska. Oslopolisen kontaktade FBI och fick hjälp med att undersöka äktheten. Samma person hade i bägge fallen uppträtt med falsk identitet.

Annons

– Så vitt jag vet är det första gången någon som nominerar en kandidat har stulit en annan persons identitet, kommenterade Nobelkommitténs sekreterare Olav Njølstad.

Andra personer har inte trätt fram och sagt att de nominerat Donald Trump innan fristen gick ut. Det finns en liten möjlighet att en av de fem medlemmarna i Nobelkommittén lade till Trumps namn på listan under sitt sista möte innan fristen gick ut, men det fanns ingenting då som talade för att han hade gjort någon stor insats för freden.

– Nobelpriskommittén bör inte förhasta sig. Men det är klart att om det blir ett fredsavtal och nedrustning som kan kontrolleras av den internationella atombyrån IAEA, då talar vi om ett genombrott, säger Øyvind Stenersen, en historieprofessor som med två andra kollegor skrivit fredsprisets historia.

Det han hänvisar till är säkerhetsläget runt Nordkorea, och Trumps eventuella toppmöte med Kim Jong-Un senare i år.

Øyvind Stenersen ser för sig att priset i så fall delas mellan Trump och de två koreanska presidenterna, på samma sätt som bägge sidor i konflikter har belönats tidigare:

• 1973 delade USA:s utrikesminister Henry Kissinger och Nordvietnams chefsförhandlare Le Duc Tho fredspriset för ett vapenstillestånd de förhandlade fram.

• 1978 delade Israels statsminister Menachem Begin och Egyptens president Anwar Al-Sadat priset för förhandlingarna om fred i Mellanöstern.

• 1994 delades priset mellan PLO-ledaren Yassir Arafat, samt Israels stats- respektive utrikesminister Yitzak Rabin och Shimon Peres.

Men Nobelkommittén har också valt att bara ge en person priset, som 2016, när Colombias president Juan Manuel Santos tilldelades det för fredsavtalet med gerillan i landet. Ibland är det också fredsförhandlarna som fått äran, som Finlands Martti Ahtsaari för fredsavtalet i Indonesien.

Den avvägning som måste göras av fredspriskommittén är om en persons historia ska diskvalificera hen från att få fredspriset. Handlade det om reell fredsvilja från Henry Kissingers och Le Duc Thos sida, eller blev det vapenstillestånd för att de militära medlen visade sig vara otillräckliga? Fredsprisets renommé solkades i alla fall rejält.

New York Times skrev om ”Nobels krigspris”. Två av medlemmarna i kommittén lämnade den i protest – den första gången det skett. I Norge organiserades det en insamling till ett Folkets fredspris. Protesterna blev så starka att Henry Kissinger valde att inte komma till Oslo för fredsprisceremonin, medan Le Duc Tho vägrade ta emot priset.

– Om Donald Trump är aktuell för att få fredspriset nästa år beror också på vad som sker i Washington. Kommer han ha tvingats avgå som president? påpekar Øyvind Stenersen.

En gång tidigare har en sydkoreansk president tilldelats fredspriset. Det var år 2000 då Kim Dae-jung fick priset för sin ”solskenspolitik” mot Nordkorea.

– Det visade sig senare att Nordkorea spelade med i fredssamtalen för att vinna tid för sitt kärnvapenprogram, säger Øyvind Stenersen.

Han hänvisar till en bok om spelet för att fredspriset som Kim Ki-sam, en avhoppare från den sydkoreanska säkerhetstjänsten, skrivit.

Kim Dae-jung var besatt av att få fredspriset. 14 gånger såg han till att bli nominerad. Som president betalade han Nordkoreanerna 1,5 miljarder dollar för att de skulle bli med på ett toppmöte år 2000.

”Detta toppmöte var en viktig förutsättning för att vinna fredspriset. På så sätt kan man hävda att Nobelkommittén – utan att själva vilja det – indirekt var med på att framskynda Nordkoreas kärnvapenprogram” skriver Kim Ki-sam i förordet till ”Jakten på fredspriset”.

Hur stor chans det är att en viss person, inklusive Donald Trump, får fredspriset är faktiskt vadslagningsbyråerna ofta bättre på att förutspå än experterna. Ser man på frågan ur en statistisk vinkel uppfyller Donald Trump i alla fall flera villkor:

• Ingen nation har fått fler fredspris än USA. 21 av de 103 personer som fått fredspriset har varit amerikaner.

• Av amerikanerna har fyra varit sittande eller tidigare presidenter: Theodore Roosevelt, Woodrow Wilson, Jimmy Carter och Barack Obama. En var vicepresident: Al Gore.

Annons
Annons

Historieprofessorn Øyvind Stenersen ser för sig att priset i så fall delas mellan Trump och de två koreanska presidenterna, på samma sätt som bägge sidor i konflikter har belönats tidigare.

Foto: AP Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons