X
Annons
X
Recension

Psycho girl Vore Agnes rationell hade hon lämnat honom direkt

På Konstfacks halloweenfest träffar konststuderande Agnes Beckmans-avhopparen Lillis. Den som har erfarenhet av Södermalms dejtingvärld kommer att känna igen sig i Agnes Jakobssons serieroman "Psycho girl".

Foto: Kartago
Läs mer om Vinterns böcker 2018–2019

Psycho girl

Författare
Genre
Seriebok
Förlag
Kartago

203 s.

Den som har den minsta erfarenhet av Södermalms samtida krog- och dejtingvärld kommer att känna igen sig i Agnes Jakobssons serieroman ”Psycho girl”. Vare sig det är de träffsäkert skildrade miljöerna (”Varför går vi fortfarande hit? Det suger. Kan vi inte åka till Högdalstoppen i stället. Gå på rave!”) eller den såriga relationsstatusen ”det är komplicerat”.

Just komplicerat blir det när Agnes träffar Lillis på Konstfacks halloweenfest. Han är en 32-årig Beckmans-avhoppare, vilket han gärna koketterar med, hon är 22 och pluggar konstvetenskap. De första 34 sidorna tycks relationen utvecklas i en välbekant framåtrörelse. Om än outtalat förutsättningslöst fortsätter Lillis och Agnes att ses.

Sedan ploppar varningstecknen upp ett efter ett, några mer oskyldiga än andra: Lillis som dricker O’boy till middagen (perverst i sig, men ännu värre: han frågar inte om Agnes vill ha); Lillis som blir sur bara för att Agnes hälsar på honom på krogen; Lillis som går upp mitt i natten, sätter sig på en stol i vardagsrummet och sedan lägger sig på golvet för att sova eftersom Agnes rör sig för mycket (och dessutom blir arg när hon börjar gråta).

Annons
X

"Psycho girl" är en säkert uppbyggd psykologisk roman, livligt tecknad i svartvitt. Ju längre den pågår desto mer irriterad blir man på huvudpersonen Agnes, vars hoppslösa känslor endast besvaras antingen när Lillis är väldigt full eller inte har något bättre för sig. Som läsare känner man sig lika uppgiven och irriterad som Agnes bästa kompis, som gång på gång får agera tröst och stöd: varför går hon tillbaka? Men alla som någonsin känt för en annan person vet ju precis varför.

Liksom My Palm med "Festens charmigaste tjej" och Moa Romanova med "Alltid fucka upp", två av höstens övriga starka seriesläpp, visar Agnes Jakobsson att den svenska serieromanen och samtidsuttolkningen håller en oerhört hög nivå. Jakobsson tecknar flyhänt men inte svängigt, hennes figurer med de märkligt oproportionerligt stora näsorna svänger och böljar fram på sidorna samtidigt som detaljrikedomen är stor och dialogen träffsäker och skarp.

Agnes Jakobsson är född i Stockholm men i dag bosatt i Malmö där hon är utbildad vid Serieskolan. Hon har redan påbörjat arbetet med sin nästa roman. Foto: Erik Simander/TT

Igenkänningen är alltså hög, och även om "Psycho girl" är en mörk historia berättad oväntat roligt gör den ont, på flera sätt. Lillis är uppenbarligen ett svin. Samtidigt verkar han, med sitt "inre mööörker", se sig själv som en snäll kille.

Och vore Agnes rationell hade hon såklart lämnat honom vid första övertrampet. Men det är dessa små nyanser och förskjutningar som framträder så kristallklart i Jakobssons historia, detaljer som är lätta att identifiera för den utomstående läsaren men omöjliga att se för den som befinner sig mitt i sin egen berättelse.

Annons
X
Annons
X
Foto: Kartago Bild 1 av 2

Agnes Jakobsson är född i Stockholm men i dag bosatt i Malmö där hon är utbildad vid Serieskolan. Hon har redan påbörjat arbetet med sin nästa roman.

Foto: Erik Simander/TT Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X