Annons

Wallströms arv: Feministisk politik och israelisk ilska

Margot Wallström håller presskonferens efter regeringens beslut att erkänna Palestina som en självständig stat i oktober 2014.
Margot Wallström håller presskonferens efter regeringens beslut att erkänna Palestina som en självständig stat i oktober 2014. Foto: Annika Af Klercker/TT

Margot Wallström har haft sina toppar och dalar under åren som utrikesminister. Men en sak är klar. Hon har gjort feministisk utrikespolitik till ett begrepp i världen – och Sverige till en högst aktiv aktör i Mellanöstern igen.

Under strecket
Publicerad

FN:s säkerhetsråd – i Backåkra. ”En nyttig temperatursänkare” enligt FN:s Syriensändebud Staffan de Mistura.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 2

Wallström intervjuades av SvD i våras.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2

På fredagen meddelade Margot Wallström att hon avgår som utrikesminister efter fem år.

– Det är tid för mig att tillbringa mer tid med min man, mina barn och mina barnbarn, säger Margot Wallström i ett uttalande.

Margot Wallström fick en ganska tuff start som utrikesminister. Först med det svenska erkännandet av Palestina som stat 2014, vilket väckte stor irritation i Israel. Sedan med uttalandet om Saudiarabiens ”medeltida metoder” efter att bloggaren Raif Badawi dömts till offentlig piskning 2015.

Det senare ledde till att hon portades från Arabförbundets möte dit hon bjudits in som hedersgäst för att hålla tal. Saudiarabien fick också med sig så gott som hela den muslimska världen – 57 stater – i kritiken om att hon förolämpat islam. Först efter att den svenske kungen framfört en ursäkt skriftligen till sin saudiske motsvarighet lade sig konflikten.

Relationen med Israel försämrades ytterligare 2016 efter att Wallström uttalat sig om ”utomrättsliga avrättningar” i en diskussion om palestiniers knivattacker mot israeler. Vid samma tillfälle tog hon också avstånd från knivattackerna och sade att Israel har rätt att försvara sig.

Annons
Annons

FN:s säkerhetsråd – i Backåkra. ”En nyttig temperatursänkare” enligt FN:s Syriensändebud Staffan de Mistura.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1

Det hjälpte inte. Uttalandet rankades av Simon Wiesenthalcentret som en av de värsta anti-israeliska eller antisemitiska händelserna i världen 2016. Det ledde även till att Wallström närmaste blev en persona non grata i Israel.

Roligare blev det efter att Sverige säkrade en plats i FN:s säkerhetsråd. Det och själva arbetet där beskrev Margot Wallström som höjdpunkten under sina ministerår när SvD intervjuade henne i våras.

Under tiden där tog hon också initiativ till att säkerhetsrådet höll sitt första arbetsmöte utanför USA någonsin när de träffades i skånska Backåkra, på svenske FN-chefen Dag Hammarskjölds gård.

FN:s säkerhetsråd – i Backåkra. ”En nyttig temperatursänkare” enligt FN:s Syriensändebud Staffan de Mistura.
FN:s säkerhetsråd – i Backåkra. ”En nyttig temperatursänkare” enligt FN:s Syriensändebud Staffan de Mistura. Foto: Johan Nilsson/TT

Samtidigt kritiserades Wallström och utrikesdepartementet för bristande transparens i samband med kampanjen för att komma med i säkerhetsrådet.

Tiden i säkerhetsrådet ledde också till att Sverige förra året stod värd för fredssamtal mellan de stridande parterna i Jemen. Det var en bedrift att få dem att ens prata med varandra, även om freden fortfarande är avlägsen.

Att den dåliga relationen till Saudiarabien och arabvärlden är historia blev tydligt i samband med Wallströms rundresa nyligen då hon träffade utrikesministrar från såväl Saudiarabien som från Förenade arabemiraten, Oman, Jordanien och Jemen.

Men det är inte bara utanför landets gränser som Margot Wallström har rört om i grytan.

Annons
Annons

Wallström intervjuades av SvD i våras.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

– De har inte gjort någon ny säkerhetspolitisk analys, sade Margot Wallström från scenen under rikskonferensen Folk och försvar, och beskrev ett väpnat angrepp mot Sverige som ”inte sannolikt”.

Det gick tvärtemot försvarsberedningens nya slutsatser om hotet mot Sverige. Och det Björn von Sydow (S), ordföranden för sjupartikonstellationen, arbetat hårt för att kunna presentera inför Sveriges samlade försvarsetablissemang.

Bakom konflikten låg en allt större spricka mellan försvarsdepartementet och utrikesdepartementet som växte under hela förra mandatperioden. Enligt tjänstemän på Försvarsdepartementet var det en strid mellan den realistiska skolan under Peter Hultqvist, och den idealistiska under Margot Wallström. Tjänstemän på UD tyckte i sin tur att försvarsdepartementet och försvaret ägnade sig åt krigshets.

Ironiskt nog ska Peter Hultqvist och Margot Wallström dock ha gått bra ihop på ett personligt plan, och blev båda utsedda till Socialdemokraternas vallokomotiv inför valet 2018, som två av partiets mest folkkära politiker.

Wallström intervjuades av SvD i våras.
Wallström intervjuades av SvD i våras. Foto: Tomas Oneborg

Margot Wallström sade i våras när SvD träffade henne att hon var mycket stolt över sina år som utrikesminister, även om det fanns sådant som hon ångrade.

Bland det roligaste nämnde hon Johan Gustafssons hemkomst till Sverige efter att ha varit kidnappad i över 2 000 dagar.

– Att få hälsa Johan Gustafsson hem från Mali var fantastiskt, det glömmer jag aldrig.

Bland det värsta hörde att ta emot kistan med mördade FN-svensken Zaida Cataláns kvarlevor.

Varje tid har naturligtvis sina problem och glädjeämnen men när man i framtiden kommer att se tillbaka på Wallströms utrikesministertid kommer en unik innovation att stå ut – den feministiska utrikespolitiken.

När den presenterades 2014 möttes den av skepsis och misstro, men sedan dess har länder som Kanada och Frankrike följt i Sveriges spår.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons