Annons

Wikipedias fader: Vi nördar står emot falska nyheter

Wikipedia – visdomens träd eller grogrund för falsk information?
Wikipedia – visdomens träd eller grogrund för falsk information? Foto: Tomas Oneborg

Hur kan man lita på Wikipedia när vem som helst kan redigera faktauppgifter, och falska nyheter står som spön i backen? Den fria encyklopedin står inför sin tuffaste utmaning hittills.

Under strecket
Publicerad

”Det har alltid funnits mörka hörn på internet”. Wales menar att dagens hårda internet-klimat med fake news och näthat inte är något nytt – och att majoriteten av användarna är bra personer.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

Wikipedias gränssnitt har mer eller mindre sett ut likadant sedan starten 2001 – och Wales har inga planer på att ändra det.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2

”Det har alltid funnits mörka hörn på internet”. Wales menar att dagens hårda internet-klimat med fake news och näthat inte är något nytt – och att majoriteten av användarna är bra personer.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

12 sekunder och 36,5 skakiga meter senare tittar Orville Wright häpet tillbaka på sin bror Wilbur. Det är december 1903, och bröderna har precis genomfört den första kontrollerande flygningen med en motordriven flygmaskin – ett historiskt ögonblick för mänskligheten.

Eller?

På franskspråkiga Wikipedia står det nämligen att det var en brasilianare vid namn Alberto Santos-Dumont som stod för den minnesvärda bedriften, på ett fält i Frankrike 1906. Skarpvinklad information eller en alternativ historieskrivning?

– Poängen är att båda har rätt. Wright var först med att flyga med motor, men brasilianaren var först med att flyga uppåt. Varenda åttaåring i USA får lära sig att Wright-bröderna var först, men i Frankrike lär man sig något helt annat. Som också är rätt.

Jimmy Wales lutar sig bakåt på sin stol och slår ut med armarna.

– Och det är här Wikipedia är så bra: tillsammans kan vi lyfta fram olika aspekter av händelser, och låta folk diskutera vad som har hänt.

”Det har alltid funnits mörka hörn på internet”. Wales menar att dagens hårda internet-klimat med fake news och näthat inte är något nytt – och att majoriteten av användarna är bra personer.
”Det har alltid funnits mörka hörn på internet”. Wales menar att dagens hårda internet-klimat med fake news och näthat inte är något nytt – och att majoriteten av användarna är bra personer. Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons

Wikipedias gränssnitt har mer eller mindre sett ut likadant sedan starten 2001 – och Wales har inga planer på att ändra det.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Internetpionjären och den före detta börshajen skrapar bort ett par brödsmulor från sin svarta Agenda 2030-tröja. Han är i Stockholm för att delta i den årliga Wikimania-konferensen, som just detta år arrangeras på Stockholms universitet.

Information är hetare än någonsin, och tusentals wikipedianer – frivilliga Wikipediaredigerare – har samlats för att diskutera fri kunskap, och hur man ska ta världens femte mest besökta webbplats vidare i framtiden.

– Detta är vilka vi är, ett gäng nördar i grund och botten. Ett gäng nördar som älskar källkritik och informationskunskap, säger Wales.

Det har passerat drygt 18 år sedan ”nördarna” fann sin gemenskap på den användargenererade encyklopedin. Idén till ett öppet och gratis lexikon på internet hade Wales dock fått tidigare än så. Redan i början av 90-talet i internets vagga såg Wales möjligheterna för en öppen encyklopedi.

– Jag testade med något jag kallade för Nupedia, men det fungerade inte. Den var alldeles för toppstyrd, och det var en krånglig process för att publicera något. Det var först när jag fann wiki-tekniken som allt föll på plats, säger Wales.

Wikipedias gränssnitt har mer eller mindre sett ut likadant sedan starten 2001 – och Wales har inga planer på att ändra det.
Wikipedias gränssnitt har mer eller mindre sett ut likadant sedan starten 2001 – och Wales har inga planer på att ändra det. Foto: Tomas Oneborg

Wiki innebär helt enkelt en hemsida där användaren kan gå in och redigera innehållet. Ändringarna uppdateras direkt, utan att behöva få ett grönt ljus från någon redaktör.

Annons
Annons

Tekniken möjliggör att Wikipedia kan publicera miljontals sidor på flera hundra olika språk – och Wiki-gemenskapen står för innehållet gratis. Å andra sidan är tekniken en källa till kritik mot företaget: i vilken utsträckning kan man lita på en Wikipedia-sida, när vem som helst kan redigera texten?

– Det är klart att det kommer dyka upp felaktigheter ibland, men vi har så många dedikerade – och duktiga – användare, som direkt ändrar om någon saknar en bra källa, eller skriver partiskt. Det stöts och blöts ständigt om vad som är en tillräckligt tillförlitlig källa, och vad som inte är det.

– Ta till exempel ”fake news”, som vi alla pratar om idag. Information som sprids genom falska nyheter, skrivna av tonåringar i någon källare i Makedonien, har väldigt svårt att ta sig in på Wikipedia. Det är för många som kollar källorna och säkerställer att informationen är korrekt, säger Wales.

Vilka är då dessa självutnämnda faktakollare? Jo, enligt Wales rör det sig främst om män mellan 25–40 år – ofta med teknikbakgrund från universitetsstudier.

Samtidigt är det bara omkring 20 procent av redigerarna som är kvinnor, något som kan ha bidragit till att endast 18 procent av de engelskspråkiga sidorna handlar om kvinnor. I Sverige är motsvarande siffra 21 procent.

– Det är inte bra att det ser ut så, och något vi försöker få ändring på. Det är en vanlig aktivitet i gemenskapen där man samlas under en dag för att tillsammans lägga till fler sidor om kvinnor. Det är viktigt mål vi har för att göra vår encyklopedi bättre, säger Wales.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons