Annons

”Sverige är ett arktiskt land som har ett stort ansvar”

Sverige har gjort mycket för ett hållbart Arktis, men måste ta större hänsyn till samiska intressen. Det skriver Världsnaturfonden i en ny rapport, där man också pekar ut sjöfarten som det arktiska rådets största utmaning, och Danmark och Ryssland som rådets sämsta medlemsländer.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Junge, Heiko / TT Bild 1 av 1
Foto: Junge, Heiko / TT Bild 1 av 1
Foto: Junge, Heiko / TT

Duktiga på att ta massor av bra beslut, men sämre på att implementera dem. Det är WWF:s Arktisexpert Tom Arnboms sammanfattning av hur det arktiska rådet och dess medlemsländer jobbar.

– De här världsledarna säger mycket fina saker men verkar glömma bort det dagen efter. Man ser inte till att myndigheterna implementerar det som beslutats, säger han.

Som ett exempel nämner han hur Sverige lovat att bygga ihop sina naturreservat i den arktiska delen av landet, men inte gjort det.

Den stora kritiken som WWF ger till Sverige är hur samiska intressen tas tillvara på i beslut kring Arktis.

– I andra länder, som Kanada, USA, Grönland och Norge, har urbefolkningen mer att säga till om. Här är vi i Sverige ganska dåliga och har mycket att lära oss, säger Tom Arnbom.

Annons
Annons

I Sverige bor över 200 000 personer i arktiska områden. Vi är tillsammans med de andra nordiska länderna, Ryssland, USA och Kanada medlemmar i det arktiska rådet. En organisation som enligt WWF står inför stora utmaningar framöver.

– Så fort isarna smälter kommer nordost- och nordvästpassagen att korta avståndet mellan Asien och Europa avsevärt. Redan nu görs stora investeringar i sjöfart i Arktis, säger Tom Arnbom.

Enligt Arnbom är riskerna med en ökar sjöfart runt Nordpolen stora, och konsekvenserna av exempelvis en oljeolycka skulle kunna bli katastrofala.

– Ingen vet hur man tar upp olja ur isigt vatten, inga oljeätande bakterier klarar av det kalla vattnet, och det dunstar inte av som det gör vid tropiska breddgrader. Sen finns inte mankraften, vid den stora BP-oljeolyckan i Mexikanska golfen 2010 hjälpte 27 000 personer till att städa upp. Det kommer inte att hända i Arktis, säger Tom Arnbom.

En ökad sjöfart kan också få stora konsekvenser för djurlivet, framför allt för de som är beroende av ljud för att orientera sig, som valar och valrossar.

– Kommer då tusentals fartyg och kör förbi varje dag kommer det skada djurlivet. Därför vill vi exempelvis se krav på att de ska tvingas köra långsammare förbi stora valrosskolonier, säger Tom Arnbom.

Redan idag finns mycket av den lagstiftning WWF efterfrågar i Östersjön. Till exempel finns områden där fartyg inte får åka, och det finns regler mot tunga, svavelhaltiga oljor. Men några liknande lagar finns inte i Arktis.

En annan potentiell risk är en ökad militär närvaro i Arktis. SvD har tidigare rapporterat om att Ryssland plöjer ned stora pengar i toppmoderna militärbaser, och på kort tid har tre nya flottbaser byggts i arktiska Ryssland.

– För att reglera sjöfart måste man veta var den går, men det är inte så lätt med militära fartyg, säger Tom Arnbom.

Varför ska vi bry oss om vad som händer i Arktis?

– För att Sverige är ett arktiskt land som har ett stort ansvar att ta. Om tundran smälter kommer katastroffilmerna från Hollywood att framstå som en västanfläkt, säger Tom Arnbom.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons