Annons

Ny forskning: Yngre allt sämre på ordförståelse

Ordförståelsen bland de som gör högskoleprovet har blivit sämre. Ny forskning visar också att skillnaden mellan äldre och yngre ökar.

Under strecket
Publicerad

På lördag är det åter dags för högskoleprovet som ger möjligheten att testa sin förmåga i bland annat engelsk läsförståelse, matematisk problemlösning och ordförståelse.

Foto: Tomas Oneborg och Anders Wiklund / TTBild 1 av 1

På lördag är det åter dags för högskoleprovet som ger möjligheten att testa sin förmåga i bland annat engelsk läsförståelse, matematisk problemlösning och ordförståelse.

Foto: Tomas Oneborg och Anders Wiklund / TTBild 1 av 1
På lördag är det åter dags för högskoleprovet som ger möjligheten att testa sin förmåga i bland annat engelsk läsförståelse, matematisk problemlösning och ordförståelse.
På lördag är det åter dags för högskoleprovet som ger möjligheten att testa sin förmåga i bland annat engelsk läsförståelse, matematisk problemlösning och ordförståelse. Foto: Tomas Oneborg och Anders Wiklund / TT

När högskoleprovet genomförs nu på lördag den 9 april är det störst sannolikhet att de som är under 25 år – ungefär 85 procent – lyckas bäst på den kvantitativa delen. När det gäller ordförståelsen är det tvärtom. Där är chansen större ju äldre de som gör provet är.

Skillnaderna mellan den äldre (över 40 år) och den yngre (under 25 år) gruppens resultat på orddelen har dessutom ökat de senaste åren, konstaterar Anna W Gustafsson vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet, och David Håkansson vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

De arbetar med en forskningsrapport där de tittar på just ordförståelsen. Resultatet räknar de med att presentera i höst men redan nu kan de se att förståelsen av ord som är vanligt förekommande i presstexter har gått ner under andra halvan av 2000-talet, och allra mest hos de yngre provdeltagarna.

Annons
Annons

De äldre har däremot en bibehållen förståelse av motsvarande ord. Enligt Anna W Gustafsson stämmer detta överens med SOM-institutets senaste rapport om svenskarnas medievanor, som visar att tidningsläsandet fallit kraftigt under samma period bland de yngre grupperna.

Det här handlar om hur vi lever. Våra barn är uppkopplade på mobiler och datorer, kollar sociala medier

– Vi har hela tiden haft en hypotes att förändringarna beror på de stora medieförändringarna, på hur man läser och vad man läser, säger Anna W Gustafsson.

Enligt henne handlar de försämrade resultaten på högskoleprovet sannolikt inte om att skolan har blivit sämre.

– Det här handlar om hur vi lever. Våra barn är uppkopplade på mobiler och datorer, kollar sociala medier, Youtube och så vidare, men hur många hem har en tidning på köksbordet längre? Nyhetsläsningen på webben ökar visserligen, men inte i samma grad som papperstidningsläsandet sjunker.

Anna W Gustafsson konstaterar att många inte läser längre texter, utan endast korta.

– Ser man till allt detta är vårt resultat ganska självklart. Man lär sig de här orden genom att möta dem i texter, och läser man mindre så lär man sig färre ord.

Högskoleprovet görs av Umeå universitet på uppdrag av Universitet- och Högskolerådet. Maria Johansson har arbetat med ordförståelse-delen sedan 2008 och har sett att resultaten har försämrats gradvis under åren. Ordprovet sätts ihop så att medelvärdet ska hamna på 11 rätt av 20, men när provet sedan går reguljärt sjunker resultatet ofta med ca 1/2 poäng till 10,5.

Och den grupp som försämrat sin ordkunskap snabbast är tjejerna.

– Könsskillnaden har ökat med 25 hundradelar per år, det vill säga med ett poäng, de senaste fyra åren och betyder att tjejernas resultat sjunker snabbare än killarnas, säger Maria Johansson.

Ytterst är det en fråga om demokrati och makt. Den som kan orden kan bättre föra fram sin talan och andras talan

Hon tar ordet ”taverna” som exempel. Alla ord testas i förväg vid så kallade utprövningstillfällen. Bland männen hade 80 procent rätt på ordet taverna, medan bara 44 procent av kvinnorna svarade korrekt. Könsskillnaden var så stor att ordet inte fick vara med i det ordinarie provet.

– Vår gissning var att ordet kanske förekommer i vissa dataspel, men visst är det lite konstigt, säger Maria Johansson.

Hennes tips för att bli bättre på ordförståelse är att läsa mer, och att läsa varierade typer av texter.

– Ytterst är det en fråga om demokrati och makt. Den som kan orden kan bättre föra fram sin talan och andras talan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons