Annons

”Yngre barn värdelösa på att lära sig språk i skolan”

Små barn är bäst på att lära sig språk när de får omges av och bada i det. Illustration: Liv Widell
Små barn är bäst på att lära sig språk när de får omges av och bada i det. Illustration: Liv Widell

Forskningen är entydig: Ju yngre barn, desto sämre lär de sig nya språk – i skolan. Det hela handlar om hur hjärnan utvecklas. Men det finns poänger med att ändå börja språkundervisning tidigt.

Under strecket
Publicerad

Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk.

Foto: Privat Bild 1 av 2

Florence Myles.

Foto: University of Essex Bild 2 av 2

Man lär sig aldrig språk så snabbt som när man är barn, så det gäller det att börja tidigt. Så lyder många gånger resonemanget. I många länder har man också börjat allt tidigare i skolan med ett andra eller ett tredje språk och inom EU-kommissionen jobbar man aktivt med att öka språkkunskaperna hos medlemsländerna – bland annat genom att uppmuntra till tidig språkundervisning i skolan.

Det är bara det att föreställningen om barns språkinlärning inte alltid stämmer. Eller snarare, det beror på hur man lär sig ett språk. När det handlar om att flytta till ett annat land, att omges av och bada i språket, ja då gäller fortfarande devisen ju yngre desto bättre, när det handlar om att bli helt flytande på språket. Men när vi lär oss i skolbänken, ja då gäller faktiskt motsatsen.

När forskare studerat vilken roll det spelar hur gamla barn är när de börjar läsa ett främmande språk i skolan, är resultaten rätt så entydiga: ju äldre elever, desto snabbare lär de sig.

Allt tycks hänga ihop med hur vår hjärna fungerar.

Yngre barn är faktiskt ganska värdelösa på att lära sig språk i klassrummet.

Annons
Annons

Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk.

Foto: Privat Bild 1 av 1

När man blir äldre utvecklas nämligen en rad kognitiva färdigheter, konstaterar Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Och dessa färdigheter behövs när vi lär oss ett språk i skolan – däremot inte om vi omges av språket och använder det i vårt dagliga liv. Grovt handlar det om att vi lär oss med två olika minnessystem.

När vi lär oss att till exempel gå, simma och cykla, då används procedurminnet. Samma minne använder barn när de lär sig det språk som omger dem. De lär sig implicit, omedvetet. Men när vi lär oss i undervisad form, oavsett om det är en språklektion eller att vi lär oss historia eller geografi, då används det deklarativa minnessystemet, det som hanterar medveten information och fakta. Och just det här teoretiska sättet att lära sig på kräver en rätt utvecklad kognitiv förmåga – som yngre barn ännu inte har.

Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk.
Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk. Foto: Privat

– Vuxna och tonåringar är mycket bättre på det än yngre barn, de är faktiskt ganska värdelösa på att lära sig språk i klassrummet, konstaterar Niclas Abrahamsson.

Språkprofessorn Florence Myles vid Essex universitet, har sett just det i sina studier. Yngre barn saknar helt enkelt de kognitiva verktyg som äldre elever och tonåringar har.

– Ett skäl till att äldre barn lär sig snabbare är att de har börjat utvecklat bättre inlärningsstrategier. Tonåringar och vuxna kan också reflektera runt ett språk och grammatik på ett sätt, som yngre barn inte kan.

Annons
Annons

Äldre elever och vuxna är helt enkelt bättre på att lära sig på ett teoretiskt sätt: de förstår instruktioner, de kan applicera regler och dra slutsatser, tänka logiskt. Äldre barn är också mer medvetna om hur lär sig och man börjar som sagt så smått att använda studiestrategier.

Att yngre barn lär sig språk långsammare i skolmiljö, har man sett i en rad studier. Yngre elever tar sig faktiskt aldrig förbi äldre i språkkunskaper, när de får lika mycket undervisning. Så jämför man en sjuåring och en elvaåring där båda har lika mycket språkundervisning per vecka, då kommer 11-åringen att utvecklas mer och komma längre.

I en studie med tyska barn tittade forskarna på om barn som började lära sig engelska i åk 1 blev bättre än dem som började med engelska i åk 3. Engelskkunskaperna testades sedan när de alla elever gick i åk 5. Då hade de som började redan i åk 1, och då hade fått runt 100 timmar mer i undervisningstid, ett försprång. Men när alla barn testades igen när de gick i åk 7, då fanns inte försprånget kvar.

För att språkundervisning ska ge effekt på yngre barn behöver det alltså ske i en ganska rejäl dos.

När barn däremot hamnar i en miljö där språket pratas runt dem mer eller mindre hela tiden, då lär de sig snabbt. Samtidigt kräver detta mer implicita sättet att lära sig på tid – medan det går förhållandevis snabbt att lära sig explicit, med det deklarativa minnet. För att språkundervisning ska ge effekt på yngre barn, så behöver det alltså ske i en ganska rejäl dos, påpekar Niclas Abrahamsson.

Men det är också en annan sak som yngre barn är lite sämre på. Hur väl vi lär oss i en undervisningsmiljö – som språk eller matematik – avgörs delvis av vårt arbetsminne, det som använder när vi behandlar information just nu, det vi ”håller i huvudet”.

Annons
Annons

Florence Myles.

Foto: University of Essex Bild 1 av 1

Studier visar att kapaciteten i arbetsminnet kan variera rejält mellan barn i samma ålder, men den ökar också kraftigt under barndomen och tonåren – och är som högst när vi är unga vuxna.

Florence Myles.
Florence Myles. Foto: University of Essex

När Florence Myles och en kollega studerade engelskspråkiga barn i åldrarna fem, sju och nio år som skulle lära sig franska, såg de just det. Alla tre åldersgrupper hade ungefär lika lätt för att lära sig nya ord – men det var ett starkt samband mellan barnens arbetsminne och hur väl de lärde sig grammatik. Och det var de äldre eleverna som fick bäst resultat när det kom till grammatik.

Men det finns en viktig poäng med att ändå börja tidigt med språk, anser Florence Myles. Motivationen. Yngre barn älskar språk och går ofta in för det med liv och lust.

– Om du tittar på grundskoleelever i språkundervisning så är de ofta väldigt engagerade och har kul. De sjunger, spelar spel och de älskar att lära sig språk.

Att barn måste börja med språk tidigt för att lära sig, det är en myt.

När mindre barn får frågan om varför de vill lära sig språk, blir svaret ofta för att det är kul, berättar Myles. Men redan när de kommit upp i runt nioårsåldern så börjar svaren handla om användbarhet och jobb. Och runt puberteten dippar ofta motivationen, ibland rejält.

– Rent lingvistiskt så är 12, 13 år den bästa åldern för att börja med ett nytt språk, men då missar man motivationsfaktorerna och entusiasmen, kärleken till språk. Tonåringar har ofta en annan attityd till språkinlärning.

Och det finns en annan anledning till att ändå börja tidigt, anser Florence Myles: hur nya språk får barnen att se världen från ett annat perspektiv – och sin egen del i den.

– De lär sig så mycket mer än bara språket i sig. De får ett annat sätt att se världen, att möta andra kulturer. Men om språk kommer in för sent i skolan, då tar de det inte på allvar. Signalen blir att det inte är lika viktigt som andra ämnen. Men så som det framställs i media och av politiker, att barn måste börja med språk tidigt för att lära sig, det är en myt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons