Annons

Youtubes algoritm kan ha avgjort valet i Brasilien

Brasiliens president Jair Bolsonaro.
Brasiliens president Jair Bolsonaro. Foto: Eraldo Peres/AP

Nu skakas världens största videosajt av nyheter om bolagets algoritm – som ska ha hjälpt Brasiliens president till makten.
Hans framgångar är en följd av den ekonomi som kämpar om vår uppmärksamhet på nätet.

Under strecket
Publicerad

När en användare i sina sökningar avslöjar en politisk ståndpunkt rekommenderade Youtube videor som bekräftar ståndpunkten, men ofta med en mer extrem åsikt. Det avslöjade Wall Street Journal förra året.

”Algoritmen premierar inte extrema videor, utan videor som får många tittare och håller kvar användaren. Men de videorna är ofta sensationalistiska och extremt udda” svarade Youtube till tidningen samtidigt som det lovades bättring.

Man tog hjälp av ägarföretaget Google för att städa upp bland konspirationsteorier och sensationalism. Men nu skakas världens största videosajt återigen av nyheter om bolagets algoritm. Vilka konsekvenser den fått har ett forskningsprojekt i Brasilien – Youtubes näst största marknad – kartlagt.

Forskarna kan visa att sök- och rekommendationssystemet skickat användare till extremistiska opinionsbildare och konspirationsteorier. Det rapporterar New York Times.

En av de nätdebattörerna långt ut på högerkanten som slog igenom på Youtube heter Jair Bolsonaro. Den första januari i år tillträdde han som president för världens fjärde största demokrati, med över 200 miljoner invånare.

Annons
Annons

Under presidentvalskampanjen var Youtube en viktig kanal för honom. Och videor därifrån blev, tillsammans med de från andra opinionsbildare långt ut på högerkanten, premierade av sajtens algoritm.

– Vi har sett att tillförlitliga och sannlingsenliga videor går jättebra i Brasilien och är något av det innehåll som rekommenderas mest på sajten, säger Youtubes talesperson Farshad Shadloo till New York Times, och utlovade ändringar.

Exakt hur stor inverkan Youtube haft på presidentvalet är svårt att säga. Men enligt Mauricio Martins, lokalpolitiker för Bolsonaros parti PSL i staden Niteroi, värvas de flesta av partiets nya medlemmar tack vare videosajten.

Men varför hamnar konspirationsteorier och extrema opinionsbildare högt upp när algoritmen väljer vilken video användaren ska rekommenderas? Är det för att Youtube gillar extremism och konspirationer?

Nej, det handlar om något betydligt enklare än så: pengar.

Uppmärksamhetsekonomin blev ett etablerat uttryck i början på 2000-talet och beskriver en ny realitet. När internet gör information lättillgänglig blir vår uppmärksamhet i stället en bristvara.

– Uppmärksamhet är hårdvaluta. Det är den knappa resursen som inte räcker till alla sociala medier, streamingtjänster, e-handlare och nyhetsmedier. Att fånga och behålla människors uppmärksamhet är i dag ett kvitto på framgång, säger Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum.

Youtubes, och många av de andra nätjättarnas, ekonomiska modell bygger alltså på att människor ska vilja spendera sin uppmärksamhet på just deras plattform. Därför matchas varje användare med det innehåll som enligt algoritmens analys får den att stanna kvar.

I Brasilien verkar det alltså för många vara Bolsonaro och hans meningsfränder långt ut på högerkanten. Men att säga att tekniken ensamt leder till radikalisering har inget stöd i forskningen, enligt Joakim Wernberg.

– Radikalisering sker inte bara bakom skärmen utan i en social kontext. Däremot blir det enklare för människor med en typ av åsikter att hitta 100 nya källor som bekräftar åsikten, men frågan är då om tekniken är grundproblemet, säger han.

Hela historien låter kanske som att teknikjättarna bara försöker överträffa sig själva i sensationalism för att locka tittare. Men det finns också en annan trend, där trovärdigheten blir allt viktigare för att få användarna att stanna.

– Det räcker inte att få folk att klicka in en gång, man vill att de kommer tillbaka. Det kräver en relation som bygger på tillit. Några exempel är Youtubes premierande av trovärdigt innehåll, Twitters verifierande konton, och hur plattformarna jobbat mot så kallat klickbete, säger Joakim Wernberg.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons