Annons

Zebulon Carlander: 2015 har blivit destabiliseringens år

I Estland representerar den nya närvaron av amerikanskt flyg på Natobasen Ämari ökad trygghet.
I Estland representerar den nya närvaron av amerikanskt flyg på Natobasen Ämari ökad trygghet. Foto: WOLFGANG RATTAY / TT NYHETSBYRÅN

Under tilltagande osäkerhet om det framtida säkerhetsläget i Europa kan ett Natomedlemskap bidra till Sveriges trygghet, skriver Zebulon Carlander, FMSF.

Under strecket
Publicerad

2015 har den senaste tidens omvärldstrend med försämrad säkerhet och stabilitet världen över fortsatt. Inte minst har den gjort det i Europa, vilket i stor utsträckning är en konsekvens av Rysslands aggressiva och destabiliserande utrikespolitik.

Det hade inte behövt vara så. Med det kalla krigets slut skapades en ny ordning i Europa med syfte att garantera fred och respekt för andra länders suveränitet. Flera nationer som tidigare hade varit fast på den totalitära sidan av järnridån ville återförenas med det fria Europa.

Här hade utvidgningen av organisationer som EU och Nato närmast en instrumentell effekt för den nya ordningens framgång. Kraven som medlemskap ställde på reformer var till stor hjälp för de olika ländernas utveckling och den säkerhet som framför allt medlemskapet i Nato gav lade grunden för trygghet och stabilitet i centrala och östra Europa.

Men Ryssland har valt en linje i opposition mot visionen om ett fritt Europa. Kreml understödjer en rad konflikter runtom i sin närhet. Ukrainakonflikten är den senaste, men på listan finns också Georgien, Moldavien, Armenien och Azerbajdzjan. Med hjälp av konflikterna kan Kreml utöva politiskt inflytande över dessa länder och förhindra att någon träder ur Rysslands självkonstruerade ”intressesfär”.

Annons
Annons

I vårt närområde är det Estland, Lettland och Litauen som är särskilt utsatta för rysk aggression, men jämfört med till exempel Ukraina har de en särställning eftersom alla är medlemmar av både Nato och EU. Det innebär att tröskeln för fientligt agerande mot dem är högre, men samtidigt är den potentiella vinsten för Kreml ännu större eftersom Vladimir Putin har som målsättning att splittra den europeiska enigheten och bryta den transatlantiska länken.

Hörnstenen i Nato är artikel fem som innebär att en attack på en medlemsstat i alliansen är en attack på alla. Skulle Ryssland utföra någon aggressiv handling mot en eller flera av de baltiska staterna och det inte skulle få ett svar från den övriga alliansen hade det inneburit att Natos trovärdighet hade försvunnit.

Kreml har således ett intresse av att Sverige står utanför västförsvaret eftersom Nato skulle behöva använda svenskt territorium för att effektivt kunna understödja de baltiska länderna. Vår fortsatta allianslöshet förbättrar Putins påtryckningsmöjligheter mot Baltikum. Går Sverige med i Nato minskar dessa betydligt.

Nato är ett medel, inte ett mål i sig. Vi behöver fortfarande investera mer i att stärka vår egen försvarsförmåga.

Till att börja med har vi stora luckor att fylla inom försvarsmakten, från materielbehov till förmåga att försvara strategiska områden som Gotland.

En förstärkning av försvaret skulle dessutom sända tydliga signaler till omvärlden och i synnerhet till Ryssland, inte minst i termer av tröskeleffekt och försvarsvilja. Dessutom skulle signalen till USA vara att vi européer inte längre fortsätter att åka säkerhetspolitisk snålskjuts på de amerikanska skattebetalarnas bekostnad.

Annons
Annons

Att investera mer i försvarsmakten är inte gratis utan kräver uppoffringar. Men den kostnaden är bara en del av det pris vi måste betala när vi har otillräckliga förmågor som skapar säkerhetsvakuum som fientliga krafter gärna utnyttjar.

Med ett svenskt medlemskap i Nato och en starkare försvarsmakt skulle vi inte bara förbättra säkerhet och stabilitet i Europa. Det skulle också bidra till att trygga framtiden för grundläggande värderingar och principer. Som USA:s dåvarande president George Bush den äldre sade i samband med Saddam Husseins annektering av Kuwait: Om det förflutna lär oss något är det att vi måste stå emot aggression, då den annars kommer att förgöra våra friheter.

ZEBULON CARLANDER är försvars- och säkerhetspolitisk sekreterare i Fria Moderata studentförbundet. Han deltar i tankesmedjan Frivärlds utbildning Utrikesakademin.

Redaktionens lästips! Den nye brittiske arbetarledaren Corbyns närmaste man visar sig vara en förnekare av kommunistiska massmord som skyller allt ont i världen på Nato, enligt ett porträtt i närstående New Statesman.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons