Annons

Lotta Lundberg:Zelmerlöws reklam ett bottenrekord i själlöshet

Skärmdump från den omtalade reklamfilmen.
Skärmdump från den omtalade reklamfilmen. Foto: Meds

Måns Zelmerlöws omtalade reklamfilm där han rider i bara mässingen må vara ironisk. Men budskapet är blodigt allvar – och tragiskt.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

”24/7 finns de där för mig, allt för hälsan, tänka sig” rimmar Måns Zelmerlöw i en ny reklamfilm.

Han syftar på medicinerna som ett onlineapotek levererar vid dörren. Piller som tröst.

Bara med hjälp av läkemedel kan Zelmerlöw rida runt naken på ängarna utan att bli sjuk. Berättelsen förtäljer inte om han kan ta till sig barnet som visar sin teckning. Förmodligen inte. Det som hyllas är självupptagenheten.

Det kan inte vara annat än självironi: en drift med den mediala bilden av Zelmerlöw som sexmaskin.

”Vara frisk, sund, vacker och skön”, sjunger han.

Tack vare det mobila apoteket kan Måns Zelmerlöw putta omkull ett traktorhjul. Dansa i regnet. Han känner trygghet och balans. Blir av med sin rädsla.

Associationerna går först till de där drogerna som Löfven pratade om som levereras vid dörrarna i ett bostadsområde, och som tydligen gör att folk skjuter ihjäl varandra i ett helt annat.

Men Zelmerlöw upprepar: allt för hälsan, tänka sig.

Det kan inte vara annat än självironi: en drift med den mediala bilden av Zelmerlöw som sexmaskin och som enligt Maria Brander i Expressen: hade allt.

Annons
Annons

Samtidigt är hans ironiska apotek blodigt allvar. Det vi ser är berättelsen om det pragmatiska Sverige, där allt obekvämt kan trollas bort i god myrdalsk anda: fattigdom, finkel, tbc och lösaktighet.

Ett infantilt Sverige som nog sätter bottenrekord i själlöshet.

Vem är den tänkta mottagaren av budskapet?

Kineserna kan redan fokusera, utan Ritalin.

Det kan väl inte vara så öppet cyniskt att det riktar sig till människor som tvingas använda mediciner för att kunna leva ett drägligt liv?

Nej, cynismen ligger infamt dold, reklamen vänder sig till folk i allmänhet – de som tror att de misslyckas, om livet inte levererar smärtfrihet och räkmackor.

Hade reklamfilmen varit en isolerad företeelse hade den gått att vifta bort.

Men den här livssynen är genomgripande och när den ifrågasätts blir det minst sagt infekterat.

I Katarina Bjärvalls bok ”Störningen: Adhd, pillren och det stressade samhället” (läs!) samspelar allt fler lärare och föräldrar och skolledare med samhällsekonomin. Adhd är bara en av flera lönsamma diagnoser för många aktörer, inte minst läkemedelsföretagen. Ju fler som diagnostiseras, läs medicineras, desto fler blir högpresterande. Inte bara vackra och sköna, utan fokuserade, självgående. Så kan vi bättre koncentrera oss.

Lite tillspetsat skulle man kunna säga att bara om hela Sverige medicinerar så kan vi möta kraven på ökad produktion och utländsk konkurrens. Kineserna kan redan fokusera, utan Ritalin.

Samma vecka som reklamfilmen lanseras ger det för övrigt utmärkta programmet "Kropp och själ" i P1 ett synnerligen intressant avsnitt om en ny terapimetod som nu testas i Sverige.

Annons
Annons

På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. Där lär patienterna sig styra sina tankar.

Styra sina tankar, få piller levererade till dörren, Ritalin till alla.

Hur andefattigt kan det bli?

Och vad händer med synen på de riktigt sjuka, de som är beroende av sin medicin?

Vad händer med språket?

Trygg? Rädd? Frisk? Hälsa?

Eller skammen, Sveriges älsklingsord.

Ett land så besatt av sin folkhälsa att man inte får ta en cigg på trottoaren, hur kan det tillåta denna vilseledande reklam.

Den så kallade flygskammen är nästan omöjlig att förklara för tyskarna. Vem är det som ska skämmas? Borde det inte heta skuld – som några föreslagit? Flygskuld. Du gör dig skyldig till vissa koldioxidutsläpp om du flyger. Men skam?

Skam är horisontell, ett slags mobbning som grannen pådyvlar mig för att jag inte får till livet som alla andra. Skammen bor i den andres blick.

Skuld kan däremot regleras. Det är en vertikal förhandling. Vi går i fängelse, betalar av, säger förlåt, biktar oss – sonar våra handlingar i relation till en överenskommelse. Men skulden har vi skyfflat in till kyrkan. Piller mot den ”ohälsan” behövs inte i Zelmerlöws apotek. Inte heller andra sidan av skulden, ansvaret. Länge leve dem som hittar någon annan att skylla på.

Ett land så besatt av sin folkhälsa att man inte får ta en cigg på trottoaren, hur kan det tillåta denna vilseledande reklam? Måns Zelmerlöw, vår nya herde, sitter i stallet och klappar sina får.

Tänk om hans apotek kunde leverera ett piller som även tar bort samvetet.

Det som skaver och blöder och väcker oss om natten och reglerar vårt beteende så att vi inte gör andra illa. Som tvingar oss att tänka och växa.

Utan skuld, samvete och rädsla går omdömet ut genom dörren. Kvar finns bara ett avvisat barn, med en darrande teckning till pappa.

Omognaden skulle blomstra medan vi dansar nakna i regnet – och undrar varför våra barn drabbas av psykisk ohälsa.

Tjena.

Vad tycker du? Se reklamfilmen nedan:

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons